Tyvärr lämnar de flesta småsparare över tid mycket pengar på bordet i form av avkastning som de kunde ha fått men aldrig fick. Idag går vi genom nio av de vanligaste anledningarna till att så är fallet.
För dig som har följt oss ett tag är det ingen nyhet att höra oss prata om att vi ofta är våra pengars egna största fiende. Utifrån Dalbars QAIB-rapport diskuterar vi några av de vanligaste beteendemisstagen som vi själva och många andra gör. Misstag som kostade den genomsnittlige amerikanska spararen, 4 % per år i genomsnitt mellan 2011 och 2019.
Översatt till 100 000 kr investerat i början av 10-års perioden ger det en skillnad på 240 000 kr (=genomsnittlige småspararen) och 340 000 kr (=indexfond/fondrobot). Det vill säga att nästan ett lika stort startbelopp lämnades på bordet som det man började med. Så stor påverkan har dessa misstag på vårt sparande.
Misstagen som identifieras framförallt i Dalbars QAIB 2019-rapport är:
- Förlustaversion – vi värderar förluster värre än motsvarande vinster
- För smalt perspektiv – vi räknar inte efter, ser inte hela bilden eller konsekvenser av kombinationer
- Mental bokföring – vi värderar pengar olika beroende på ett känslomässigt värde
- Brist på diversifiering – vi tror att vi har spritt äggen i olika korgar när vi inte gjort det egentligen
- Ankring – vi sätter en referenspunkt som sedan sabbar för oss
- Optimism och övertro på egen förmåga – jag har minsann möjligheten och dåliga saker drabbar inte mig
- Påverkan av media – vi glömmer bort medias affärsmodell och agenda och agerar på den
- Ånger – börsen är ångerns tempel där det alltid finns något att ångra
- Flockbeteende – vi gör som alla andra även om det innebär negativa konsekvenser
Vi hoppas att du får skratta lite med oss när vi delar med oss av våra misstag och när vi trillar i fällan vid många tillfällen. På många sätt och vis är det i princip omöjligt att värja sig från att inte trilla av hästen eftersom det i mångt och mycket går emot vår egna biologi.
Det positiva i sammanhanget är att man kan använda många av dessa svagheter och vända dem till styrkor. Exempelvis är 4-hinkar-modellen en typisk mental bokföring som hjälper oss istället för att stjälpa oss.
I mångt och mycket handlar det också om att ha empati med sig själv att man gör dessa misstaget. Vi gör dem hela tiden och Caroline gör dem live i avsnittet. Jag (Jan) hade inget med det att göra). 😁 Därför brukar jag tänka på min vän Lennarts kloka ord:
Vi gör alla så gott vi kan och fattar så fort vi hinner!
Min vän Lennart G.
Tack för den här veckan och vi hoppas att vi ses även nästa vecka!
Många hälsningar,
Jan och Caroline
PS. Grattis till dig i vår Patreon-community som på vårt tips i förra veckan tecknade och sålde Pexip. Det bör ha blivit en vinst på ett par tusen kronor för några minuters jobb. Hoppas att du har firat! 🥂 För dig som inte är med i vår RikaTillsammans-community så kan det vara väl värt att överväga. Vi delar med oss av tips som inte kommer på bloggen, extra-material och har digitala FikaTillsammans. Det bästa av allt är att du själv väljer engagemangsnivå. Läs gärna mer här. DS.
Utvikning kring exemplet om Narrow framing
I avsnittet använder vi exemplet från nobelpristagaren Daniel Kahneman som är väldigt illustrativt. Instruktionen är som följer. Överväg följande två frågor och fatta sedan beslut om vilka alternativ som du önskar i fråga 1 och fråga 2.
Fråga 1) Vad väljer du helst?
- A) En säker vinst på 240 kr
- B) 25 % chans att tjäna 1 000 kr 75 % sannolikt att tjäna 0.
Fråga 2) Vad väljer du helst?
- C) En säker förlust på 750 kr
- D) 75 % chans att förlora 1 000 kr eller 25 % sannolikhet att inte förlora något.
Om du är som de flesta människor som kommer du välja A och D. Separat väljer över 80 % av alla som svarar A) och D). Kombinationen A) + D) valdes av lite mer än 7 av 10 personer. Ovanstående två frågor kan nämligen omformuleras till.
Fråga 3) Vad väljer du helst?
- E) 75 % sannolikhet att förlora 760 kr och 25 % chans att tjäna 240 kr
- F) 75 % sannolikhet att förlora 750 kr och 25 % chans att tjäna 250 kr
I det här valet väljer typ alla alternativ F. Jag vet inte hur det är för dig, men jag fick kämpa lite för att se att alternativet E är samma sak som kombination A+D och att F är kombinationen B+C. Baserat på kommentarerna på Youtube är vi inte ensamma om det. Resonemanget är dock som följer:
- A + D ger i bästa fall +240 kr (garanterad vinst och ingen förlust)
- A + D ger i sämsta fall -760 kr (240 kr i vinst – 1000 kr i förlust)
- A + D kan således formuleras såsom 75 % sannolikhet att förlora 760 kr och 25 % sannolikhet att tjäna 240 kr.
Enligt samma resonemang ger:
- B + C ger i bästa fall +250 kr (=25 % chans på 1 000 kr och ingen förlust )
- B + C ger i sämsta fall -750 kr (=garanterad förlust på 750 kr)
- B + C kan således formuleras såsom 75 % sannolikhet att förlora 750 kr och 25 % sannolikhet att tjäna 250 kr.
Tankespjärn. 🤓 Ganska illustrativt att till och med när man sitter och räknar på det så får man det till samma. Det visar hur svårt det här är. Tänk om man dessutom inte visste att man ska bli lurad som nu. Flera av er (och många till som inte läst min kommentar) kommer vara säkra på att alternativen är samma.
Transkribering av hela avsnittet
För dig som hellre läser än tittar eller lyssnar, följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.
— START TRANSKRIBERING —
Jan: Idag är det dags för avsnitt #153 och jag tänkte faktiskt att vi ska fortsätta lite där vi slutade i förra avsnittet. Då pratade vi om hur svenskarnas aktiesparande ser ut och så tänkte jag att vi skulle prata om en rapport till, men den hann vi inte med. Så jag tänkte att vi ska ta den idag, men det är helt fristående, så man behöver inte ha lyssnat på det förra avsnittet.
Amerikanernas småsparare under 2019 och nio vanliga misstag
Jan: Idag kommer vi prata om vanliga misstag man gör som småsparare. Framförallt kommer vi prata om Dalbar, som är ett amerikanskt företag som varje år ger ut en rapport som de kallar för ”Quantitative Analysis of Investor Behavior”. Den handlar om hur det gick för amerikanska småsparare under 2019. De har gjort den här studien i väldigt många år. Detta är inte en vetenskaplig studie, utan det är ett kommersiellt bolag som arbetar med att hjälpa finansiella rådgivare. Så jag har gått in till dem och sagt att jag är en finansiell rådgivare och köpt deras rapport för ett par tusenlappar.
Caroline: Det är skönt att vi kan dela med oss, även om det är ett företag som säkert har någon produkt att sälja. Vad vet jag.
Jan: Eller hur. Sedan kommer vi göra så att alla som är med i vår RikaTillsammans-community på Patreon kommer få rapporten, så kan man kolla den där. Man kan inte lägga ut den på nätet, men jag kan låtsas att alla de är våra klienter typ, trots att de inte är det. Så vi kommer att prata om rapporten och varför man underpresterar. Vi kommer titta på lite siffror och sedan kommer det bli ganska mycket anekdoter.
Caroline: Vad skönt. Jag trodde du skulle säga att det kommer bli väldigt mycket grafer, men så kom ordet anekdot istället. Härliga tider!
Jan: Du vet att det har blivit ett skämt efter det där långa avsnittet vi spelade in under Coronakrisen när jag hade en bild med typ 16 grafer. Många av läsarna har frågat om vi kan ha ett avsnitt med fler grafer. Jag tror det är delade meningar om det där!
Bäst att sitta still i båten
Jan: En av de viktigaste slutsatserna de har dragit i sin rapport, där de då tittar på hur det går för småspararen versus marknaden. Sedan har de olika sätt att räkna, där det finns lite kritik också, som jag kommer till sedan. Men då har de konstaterat att 70% av alla förluster mot index sedan 1984 underpresterar och då pratar de om hur det har gått för småspararna versus index och index i detta fallet är genomsnittet för S&P 500 med de 500 största amerikanska bolagen. Det är det man kallar för den amerikanska börsen i dagligt tal.
Så säger de att den stora underprestationen har skett under 10 ganska tuffa nergångsperioder. Till exempel IT-bubblan 1987, nu Corona och finanskrisen 2008. Det vill säga att om man bara hade haft en fondrobot, som vi brukar prata så himla gott om, så hade man haft samma avkastning som marknaden. Så det är inget konstigt att få samma avkastning som marknaden. Det är bara att köpa en indexfond eller en fondrobot.
Caroline: Det kan vara bra till och med. Jag vill bara betona det. Jag tänker om man är helt ny lyssnare så ska man ändå kunna komma in utan att det är en massa ekonomilingo.
Jan: Ja och jag är nästan klar med vår webbkurs också, som heter ”Spara rätt och lätt”. Jag kan faktiskt lägga ut ett förhandstips till er som lyssnar och lägga det i beskrivningen. Så att man kommer igång med de viktigaste grejerna.
Men i alla fall, då säger de så här, att av de 10 allvarligaste tillfällena för underprestationer så skulle den genomsnittlige investeraren i 8 fall av 10 varit bättre på det 12 månader senare om han eller hon inte hade agerat, utan bara suttit still i båten. Inte sålt, inte köpt, bara liksom ignorerat.
Caroline: Det är så skönt, för du kan vara lite så man kanske borde göra någonting här nu när börsen har gått ner. Och jag bara ”men vi ska ju sitta still i båten”.
Jan: Jag tycker ändå att jag har varit bra på att sitta still i båten. Men detta är egentligen det jag pratade om när börsen svängde som mest för några månader sedan, så var det detta vi pratade om. Det finns ganska mycket stöd för just att sitta still i båten bäst man kan. Det går emot allt det vi har lärt oss. Vi har lärt oss att man alltid ska agera, men när det gäller sparande så är det som Jack Bogle sa, grundaren av den första indexfonden, han sa:
Sitt där, gör ingenting!
Jack Bogle
I ett fall av 10 skulle det vara bättre med en försäkringskonstruktion. Jag vet inte riktigt vad de menar, men de pratar om portfolio insurance. Det är ingenting jag känner till. Sedan säger de att i ett fall av 10 hade det varit bättre att sälja av.
Index slår den amerikanska småspararen
Caroline: Beror inte det också mycket på vad det är man har i sin aktieportfölj eller i sitt sparande?
Jan: Jo, det kan det absolut göra. Min poäng här är att det går i linje med det vi alltid tjatar om att sitt still i båten, köp hela marknaden, försök inte förutsäga framtiden, spara regelbundet över tid, tiden är din bästa vän, för varje år du kommer lägga på, desto bättre kommer det gå. Så det är väl skönt att få det bekräftat. Sedan tittar de alltid på de senaste tidsperioderna, de senaste åren. Då konstaterar de också att om en sparare bara hade köpt och behållit så hade han eller hon varit bättre än den amerikanska genomsnittsinvesteraren.
De utgick från en investering på 100 000 dollar. I perioden mellan 2016-2019 så var det 25 000 dollar bättre. Det handlar återigen om köp, behåll, äg i lång tid. Köp då en indexfond. Då hade du varit bättre i perioden 2016-2019, du hade varit bättre i perioden 2017-2019, du hade varit bättre i perioden 2018-2019 och du hade varit bättre i perioden 2019. Du hade helt enkelt varit bättre än den genomsnittliga småspararen i alla perioder, genom att bara köpa en indexfond och sitta och hålla på den.
Problemet är, jag kanske missförstår deras rapport, men om man har då de utgår från 100 000 så tror jag inte att man kan säga att man var 25% bättre, för man vet inte vad utvecklingen var. Men poängen här var egentligen att det är bättre att bara köpa och behålla. Då konstaterar de också att 2019 så fick den genomsnittliga amerikanska småspararen en avkastning på 26,1%, vilket var 5,4% lägre än index på 31,5%. I Sverige så finns det inga riktiga siffror. Där får man förlita sig lite på Avanzas siffror för den genomsnittliga spararen.
Men, som jag också vet att flera läsare, tittare och lyssnare påtalade efter förra avsnittet, att detta inte är någon rättvis jämförelse. Så man kan inte säga att det blev så som Dalbar skriver, att det blev 23 versus 35. Förmodligen är det en mycket större underprestation som småspararen gör. Problemet är att alla investerade kanske inte i index eller aktier. Vissa hade kanske bara pengar på sparkontot eller i räntefonder.
Caroline: För man räknar med allt det när man kör statistik i den här formen av rapporter, eller?
Jan: Ja, det jag tar med mig när jag läser den här rapporten det är att det verkar inte som att någonting har förändrats. Småspararen är fortfarande ganska mycket sämre än index, sedan tycker jag inte att det är så relevant om det var 23% och index gjorde 35, eller om det var 28 eller 30. Huvudsaken var att det var sämre än index. Sedan kan man lita mer på Dalbars siffror, för då har de räknat på det viset att de jämfört äpplen med äpplen.
Liten procentskillnad blir radikal över en längre tidsperiod
Jan: En kritik mot Dalbar brukar vara att de utgår i sin rapport från att man sätter in pengarna 1:a januari och låter de vara där till 31:a december. De flesta månadssparar ju, vilket är bra, för det balanserar ut risken över tid. När det går dåligt så får du fler andelar, när det går bra så får du färre. Du får lite bättre och jämnare avkastning när du månadssparar. Så det är väl inte så mycket mer att säga om det.
Sedan har de gjort en sammanställning kring hur det har gått för den genomsnittliga småspararen, då average equity fund investor, vilken avkastning har de haft och vilken avkastning börsen haft under samma period. Då kan man se till exempel att på en 20-årsperiod har den genomsnittliga småspararen haft 4,25% avkastning och börsen har gjort 6%.
På den senaste 10-årsperioden har den genomsnittliga småspararen haft 9,4% avkastning och börsen har gjort 13,6%. Och nästan oavsett vilken period man tittar på så är småspararen sämre än indexet.
Caroline: Vi har pratat om detta innan och så, men vad beror det på till största delen, tror du?
Jan: Det ska vi prata om i hela andra halvan av avsnittet. Jag kommer ta lite siffror till och så kommer vi att prata om varför, med många anekdoter. Min poäng här är att vi människor inte gjorda för att räkna på procent och ränta på ränta. Men om vi tittar på den senaste 10-årsperioden mellan 2010 och 2019, då har den genomsnittliga aktieinvesteraren haft 9,4% avkastning per år i genomsnitt. Medans den amerikanska börsen haft 13,6%. Så det är ungefär 4% skillnad.
Spelar då 4% skillnad per år någon roll? Ja, räknar man på det på att man gav den genomsnittliga småspararen 100 000 eller att man satte 100 000 i en amerikansk indexfond, alltså en fondrobot är det vi brukar prata om här i Sverige. Då hade den genomsnittliga småspararen haft 240 000. En indexfond eller fondrobot hade under samma period gjort 340 000. Så det spelar roll och det kostar ganska mycket att underprestera.
Detta går återigen i linje med den genomsnittliga Avanzakunden versus Stockholmsbörsen, där Avanza brukar komma ut med information om hur det har gått för den genomsnittliga aktieinvesteraren på Avanza. Samma sak här då att man får ta de här siffrorna med en nya salt, för återigen, alla kanske inte investerar bara i aktiefonder. Vi själva har inte 100% aktier i vår portfölj på Avanza, så då drar vi ner snittet. Men det intressanta är ändå att kunna börja se de stora penseldragen.
Investera i indexfond för att spara både tid och pengar
Jan: Indexfonden har varit bättre än den genomsnittliga småspararen i 9 år av 11. För mig hade det varit skitjobbigt om Dalbar hade visat en grej och Avanzasiffrorna hade visat en annan grej. Men även vetenskapliga studier säger att småsparare underpresterar, Dalbar visar på sitt sätt att räkna att småsparare underpresterar, Avanza visar på sitt sätt att småsparare underpresterar. Allt sammantaget så tycker jag att det blir ett ganska bra case.
Lösningen då, om man inte vill vara en av de som underpresterar, är att köpa indexfonder. På samma sätt här då, den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen mellan 2008 och 2019 var då 10,5%. Den genomsnittliga småspararen hade en avkastning på 5,3%, så det är nästan dubbelt så mycket. Här blir då skillnaden att 100 000 investerat 2008 har växt till 177 000 på 11 år. Så återigen, kanske mycket mer pengar, men på index har det gått från 100 000 till 300 000. Så här pratar vi nästan dubbelt så mycket pengar.
Caroline: Så man kan faktiskt gråta lite över sin 177 000.
Det här var egentligen den stora anledningen till varför jag slutade köpa enskilda aktier. När jag gjorde den här matten på mitt eget sparande så såg jag att jag är sämre än index.
Jan: Jag var som en genomsnittlig småsparare och en genomsnittlig småsparare är sämre än index. Bara genom att få index så blir man bättre än den genomsnittliga småspararen. Då bör man acceptera att man är genomsnittlig, vilket kommer in i ett av de vanliga misstagen som vi kommer prata om i avsnittet, som handlar om tro på egen förmåga eller optimism. För jag vill gärna vara bättre än genomsnittliga småspararen.
Caroline: Jag måste bara fråga dig, för du sa att du hade gjort den matten och sett detta. Kommer du ihåg hur det var när du såg det? Alltså, vad du tänkte då?
Jan: För mig blev det väl ganska tydligt för att för många år sedan hade vi en aktiesparklubb. Jag tror vi hade den i tre, fyra år och vi var ganska många. Det gick skitbra första året, det gick jättebra andra året och sedan förlorade vi ganska mycket pengar fjärde året. Slog man ut det så var vi inte bättre än index. Vi köpte enskilda aktier, gjorde mycket analyser och hade möten. Detta var duktiga människor. Folk som har hållit på med aktier skitlänge.
Då insåg jag att detta är inte värt besväret. Varför ska jag lägga ner så mycket tid och sedan underprestera mot index? Så vi la ner aktieklubben och gav tillbaka alla pengarna till folk. Jag tror att alla fick tillbaka mer pengar än vad de hade satt in, men det var ingen mening att hålla på med det. Det kändes väl lite tragiskt. Jag brukar gärna gå till att jag känner mig lite dum i huvudet.
Aktiesparande kan vara en bra hobby av rent sociala skäl
Caroline: Jag tänker också att det är lätt att känna att det är tragiskt och inte lönt, men det finns en möjlighet i det.
Jan: Ja, vi hade inte haft bloggen och modellportföljerna och pratat om indexfonder om inte det hade hänt. Förhoppningsvis har det lett till att många sparare i Sverige har ett betydligt bättre sparande idag än vad de hade haft om vi hade haft en framgångsrik aktieklubb. Så jag är inte ledsen för det bytet, men det var inte klockrent.
Ett tag funderade vi på att sluta spara och sedan testade vi allt möjligt annan skit. Först drog jag slutsatsen att aktier är problemet. Vi testade alternativa investeringar. Vi testade allt möjligt. Vi skulle köpa lägenhet i Turkiet.
Caroline: Jag tänker att det finns säkert en hel del andra aktieklubbar där ute i landet som ändå fortsätter.
Jan: Ja, jag rekommenderar alla att starta en aktieklubb, men inte för att tjäna pengar. Nu är det så att vi hänger mer med Armen, vår personliga tränare, än vad vi hänger med många av våra kompisar. Vi träffar honom en gång i veckan.
Caroline: Ja, det är för att han kickar vårt ass varje vecka.
Jan: Precis, för att vi har ett sammanhang för det och vi träffar honom mycket mer än vad vi träffar många andra av våra kompisar.
Jag tänker att en aktiesparklubb är ett sätt att skapa en struktur där man träffar sina kompisar, man gör någonting roligt tillsammans och det är socialt.
Framför allt ska man inte underskatta detta att man lär sig om ekonomi. Ofta när vi träffades pratade vi inte bara om aktier, utan även om annat sparande och hur man gör med försäkringar. Jag tycker att man ska plugga in i alla sammanhang där man träffas och pratar om ekonomi. Särskilt om man känner sig som jag kände mig; svältfödd och ensam och att jag inte hade någon att prata med.
Ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand. Jag är där jag är tack vare andra människor. Men lura inte dig själv att du kommer göra detta för att öka din avkastning eller tjäna pengar, utan detta är en hobby. Vissa träffas för att sticka tillsammans och vissa träffas för att spela dataspel tillsammans. Då kan man väl lika gärna ha en aktiesparklubb också.
Jag är medlem i Aktiespararna och Freja är också medlem, trots att vi inte tror på den grundläggande idén i den föreningen. Men det finns så mycket positiva saker runt omkring. Jag brukar säga till alla föräldrar som har barn som är intresserade av ekonomi att steg nummer ett är att berätta om Unga Aktiesparare och be dem bli medlemmar där. Så att de hamnar i ett sammanhang med andra ungdomar som har samma intresse. Det kommer föda det intresset vidare. Då fick de lite gratisreklam också, men de gör en bra grej.
Däremot, jag ångrar en grej med Aktiespararna. Detta kommer gräma mig sjukt länge. Förr hade de ett livstidsmedlemskap och det kostade typ 4 000 spänn. Jag minns att jag tänkte jag borde köpa det men på den tiden hade jag inte råd. Idag ångrar jag det varje gång jag betalar den där årsavgiften. En gång när jag var på en mässa så kom det en riktig, riktig nörd och han sa att han var livstidsmedlem och bara ”Fan!”. Det var ett sidospår, vi hoppar tillbaka.
